Jag tror jag börjar förstå varför jag tycker om Grey´s Anatomy. Ju mer jag ser på det ju mer likt bli mitt och Merediths problem men McDreamy. Jag känner igen mig så mycket i allt runt de två... jag känner verkligen frustrationen!
Men jag vet ju att i slutänden slutar det bra, vilket jag hoppas på att det kommer att göra för mig också...
Jag erkänner jag lever på hoppet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar