När jag åkte upp till Maria för att rida upptäckte jag påvägen upp att deras "grannars" hästar inte längre befann sig i hagen och att staketet var helt söndertrasat.
Så när jag kom upp bestämde vi oss för att åka ner och försöka fånga in hästarna innan vi gav oss iväg ut i skogen med hennes hästar, eftersom det inte var så jätte lockande med att kunna få två lösa hästar i ryggen på oss.
När vi kommer ner inser vi att det inte finns någon hemma. så vi tar varsin grimma och försöker spåra upp de två rymlingarna. när vi kommer ber till hagen ser vi en svettskrapa ligga på backen och 50 meter bort stod en vattentunna med ett avtyckt grimskaft fastknytet vid. Det var då som Maria fattade vad som hade hänt. Hon hade sett Korrianen (som varit där och fixat med hästarna ngn gång tidigare) gå in igenom huset när hon kom hem från jobbet och sa att hon trodde att denne hade bundit fast en av hästarna vid vattentunnan för att tvätta honom. Filur som hästen heter hade blivit rädd för vattenslangen som korrianen hade dragit ut och försökte fly. Men fast i grimskaftet hängde en vattentunna som släpade efter, vilket gjorde arr han fick ännumer panik och drog iväg genom staketet med Dixi efter sig.
Men efter att vi kommit fram till att det var helt omöjligt att kunna se vilket håll hästarna sprungit åt och är påväg hemåt igen så kommer korrianen ledandes på de bägge hästarna.
Ingen utav hästarna hade skadat sig allvarligt och Filur hade undkommit med enbart ett skrubbsår på höger bak.
Men tillslut kom vi ut i skogen på våra hästar. Super härligt var det att få komma ut igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar