Tillbaka

Nu är jag tillbaka en snabbis igen efter ett kort uppehöll sen i tor. Det har varit en väldigt konstig helg, men jag hoppas att jag får tid att skriva lite om det senare idag, just nu har jag lite jätte panik över allt som ska göras. Jag orkar inte! Jag fattar inte hur jag ska hinna med att plugga och ha ett hushåll... Jag måste vara hemma innan klockan 21 idag, för jag måste verkligen handla! Det finns ingen mat alls i min lägenhet, och så måste jag handla mat, har verkligen inte råd att äta ute mer!!!

Går dagen

Igår blev det inget inlägg om dagen. Men det hände inte så mycket, åkte till skolan kl 10, kom hem från skolan 22.20. Så det var ingen jätte spännande dag direkt...
Hmm, eller vänta! Jag lånade ut min bebis till Elif idag, hon väntade ett viktigt samtal och hade slut på batteri i sin telefon. Och jag som visste att jag inte skulle få några samtal eller liknande lånade då ut min telefon mot hennes utan batteri. Det kändes väldigt konstigt att inte ha någon telefon på nästan en hel dag =-S. Men det var nog lärorikt =-). Men jävlar vad handikappad man blev! Det är konstigt egentligen vad beroende jag har blivit av den lilla mackapären (stavas det så?)

Dagen lär inte bli mer spännande,det mest spännande som kommer hända idag är väl att jag ska boka tågbiljett hem typ ;-)
Får se om jag hinner lägga ut ett inlägg ikväl mellan det att jag packar och jag ska gå och lägga mig..

Uppsatser?!

Jag sitter nu och tittar i min egen blogg och inser att jag skriver uppsatser till inlägg nästan varje gång. Orkar man läsa igenom sånt?! Kanske ska försöka korta ner mig lite i framtiden (men det är så svårt när man har så mycket att berätta =-S)

Nu blir det in och plugga termo och se om det finns någon i skolan att plugga med.

Samtal på tunnelbanan

Idag var det flum på Konradsberg. Men som vanligt när det gäller lhs så stämde inte tiden på schemat, så när vi kom till seminariet kl 10 som stod på schemat visade det sig att vi tydligen började kl 9. Men jag tror inte att vi missade så mycket. Kl 12 var det färdig flummat efter att mer eller mindre hela klassen hade fått spel på cykel Rickrad efter hans jävla utspel om ordböcker.

När det var färdig flummat åkte jag och Johanna till campus Vallhalla och åt inne i Nymble. Efter det blev det massa termodynamik, det gick väl sådär =-S.
När jag tröttnat på den allmänna gaslagen atte jag mig på bussen mot odenplan för att ta tunneln hemåt.

När jag satte mig ner på tunnelbanan hade jag snett framför mig två super söta killar på mellan åtta och tio år som hade en livlig diskussion. Jag insåg snart vad ämnet handlade om. Dom diskuterade självklart tjejer, om hur töntiga tjejer egentligen var som bara oroade sig över hur dom såg ut och om dom valt rätt parfym för dagen, eller gick omkring och frågade folk om dom tyckte att dom var snygga eller luktade gott. Haha dom påstod att tjejer kunde prata i flera timmar om olika parfymer, detta har redan dessa små killar lagt märke till, vilket måste betyda att det är tjter i deras egna ålder som oroar sig för sånt! Ska inte barn få vara barn?! Samtalet fortsatte sedan om lärare dom hade. Den ena killen började klanka ner på deras engelska lärare för att denna hade dåligt uttal, men den andra försvarade henne och sa att det faktiskt var hon som lärt dom nästan all engelska dom kunde. Han påpekade också att hon bara hade en annan dialekt på engelskan än den man hör på TV. (Asså gud vad söt den killen var när han försökte förklara det till sin kompis med en massa gester och förklaringar innan han hittade rätt ord). Samtalet gick vidare och kom in på spanskan, dom hade nyligen haft ett muntliget läxförhörsom killen som försvarade läraren tyckte hade gått jätte dåligt. För ahn hade inte övat något alls och kände själv att hans utal inte var något bra alls...
Jag vill bara säga mognen kille! När jag var så liten visste jag knappt vad utal var typ, och än mindre brydde jag mig om det när jag sjöng mina låttexter med påhittade och svenska ord.

Hemma i Vällingby stod handling överst på listan. Dock fanns et ingen mölk kvar, så det blir affären imon också...
Nästa sak som stod på listan var städ. Så nu är min lägenhet skinnande ren och lukar gott igen! (all röklukt är borta!)
Sist på listan stod Tvätt. Så klockan 19.00 tog jag mina saker (inkluderat Skinners undervisnings teknologi) och knallade ner för alla trappor till tvättstugan. I tvättstugan var det bara jag och en till, det är konstigt egentligen. Ibland är det fullbokat och folk som står i kö utanför och hoppas på att det är någon som inte ska dyka upp och ibland är man själv i tvättstugan fast jag jämt tvättar på samma dag och tid!
jag var i alla fall ganska efterktiv under tvättiden och har läst 80 sidor av 200 som vi ska läsa till om en vecka (alla som läser detta och också ska läsa boken kan hoppa över hela kapitel tre, jag kan ge en sammanfattning om det ist, ehlt värdelöst att läsa!)

Nu har jag suttit hemma ett tag och tittat på delar av idol innan sidan hängde sig samt på avsnitt två på "Svenska Hollywood fruar". Det är så otroligt patetiskt!! Rekommenderas att se, riktigt underhållande!
Nu blir det sängen så man kommer upp och kan plugga Termo imonbitti
Godnattpussar på er alla!

Kunskap

Då var det då dags för att filosofera bort i kunskapens värld. Vad är egentligen kunska? Hehe jag har svaret på mitt A4 pappaer som ska lämnas in på campus Konradsberg (gamla lhs).
Vi ses när jag flummat klart, tvättat och handlat ikväll
See you!

Ville bara dricka Te

En dag i skolan som alla andra, nästan. Skillnaden denna dag var att vi hade ett hål på fem timmar efter första frl kl 8. Fem timmar! Jag hade med andra ord kunnat sova fem timmar längre! Ganska ovärt. Men under dessa fem timmar fick man en hel del gjort iaf. Det blev en liten blandning av Termodynamik och lärande teorier. Så tiden gick ganska så fort i alla fall.
Efter att vi avslutat den sista lektionen i diff och trans hade jag tiggt till mig en kopp te hos Johanna på vilkoret att jag skulle skriva ut ett arbete åt henne när jag kom hem.
Men på något konstigt sätt hamnade jag inte alls hos Johanna på en kopp te, utan jag hamnade på stan med Patricia, Johanna och Sandra. Men på stan blev det inte mkt annat handlat än tåkig literatur till våran kurs om lärande teorier. Sen på ngt vänster sitter vi på en restaurang/pizza vid Ösrtermans torg och beställer in pizza, hur hände det liksom?!
Efter att ha tillbringat större delen av kvällen till att göra sådant man inte borde (med andra ord försöka ha ett liv) kom man hem och insåg att jag inte läst en ända bok inför morgondagen och dessutom bara har en halvklar uppsats om vad kunskap är =-S. Så det blev till att sätta lite fart med att sätta ihop något lite provisoriskt och hoppas att det går hem imon =-S

Skulle egentligen vilja slänga in lite om hollywood fruar, men det får bli imon. Nu är jag så trött att jag tror att jag ska somna på tangentbordet.
Godnatt alla trogna läsare!

Minnen, eld och rök

Eldar upp gamla minnen som tillhör ett annat liv. Röken ligger tung över köket och det rinner från ögonen efter att röken letat sig in i mina ögon. Men nu är jag fri, fri på riktigt! Nu finns det inget kvar utom det som finns i mitt huvud, och som alltid kommer finnas där. Men det kommer finnas där som en lärdom som kommer leva vidare med mig.

Hit och tillbaka

Nu sitter jag här på tåget igen. Hehe som vanligt var tåget försenat, men SJ blir ju BAJS baklänges eller hur var det? (SJ AB). En positiv sak med denna resa är att den var gratis! Hmm eller ja, gratis och gratis. Men jag har handlat så många resor med mitt SJ Prio kort att jag fått en gratis resa =-). Det är väldigt roligt. I denna biljett ingick tom en sittplats, det är typ jätte lyx att ha en plats som är bokad till bara en själv! Dock fick jag inte en så jätte bra plats, sitter vid ett fyra bord (ni som åker tåg ofta kan hoppa över kommande stycke, för ni vet hur det är att sitta ved ett sådant cp bord).

Men för er andra ska jag förklara vad det innebär

· man sitter vi ett jätte litet bord där man knappt får plats med en dator, och som man
dessutom måste dela med tre andra.
· Bordet är dessutom så långt från sättet att man knappt når fram till tangenterna när man
skriver (kommer typ få kramp i armen innan jag är klar med detta inlägg.
· Man måste bråka om fotplatsen med tre andra vilket också betyder att man inte kan ha
väskan på golvet som man annars brukar ha utan man får sitta med väskan i knät för att
man knappt får plats med fötterna själva under det mini lilla bordet.
· Man får oftast sitta med några andra som åker ihop som pratar om resan som ska komma,
eller resan som varit jätte högt så man knappt hör sin egen musik.
· Och till sist känns dessa säten mycket mindre än de andra sätena..

Hit kan ni andra som åker tåg ofta och vet vad allt detta innebär hoppa. Jag tänkte när jag sitter här på tåget summera helgen lite. Jag har kanske inte fått så mycket som jag borde ha fått under helgen, men åå andra sidan har jag fått den vila som jag verkligen behövde för att orka plugga en vecka till. Jag har verkligen vilat upp mig! I fredags var jag så trött att jag verkligen inte orkade göra ngt alls. Jag somnade redan vid klockan tolv och sov till det klockan ringde morgonen efter. Hela lördagen gick åt att träffa Emeli, vilket var jätte super kul att få göra! På kvällen skulle det bli tjejmys, men jag somnade innan det ens hunnit börja. Så det blev inte mycket till lördagskväll heller. Men idag när jag vankade, vaknade jag helt utan den gnagande huvudverken som jag haft den senaste veckan! Så jag tror att denna helg bara har gjort bra för mig. Idag tillbringade jag dagen med att gå på en riktig långpromenad med älsklingen i skogen. Jag hade tänkt mig ta en stig som vi brukade gå en del förr. Men när vi kom in i skogen försvann stigen för att den var så överväxt. Så vi virrade runt där men som tur har min hund bättre lokalsinne än mig och visste precis vart stigen en gång varit och ledde oss klockrent till den lilla bron över en av dom små bäckarna som rinner genom skogen. Det var jätte härligt att verkligen andas ren luft ett tag!

Men nu är helgen slut och jag sitter på tåget på väg upp till verkligheten igen. Jag längtar redan till nästa helg! Då hoppas jag att det är ngon som vill följa med mig ut på korgen och festa järnet!

Kärt återseende

Idag hade jag satt klockan så jag skulle komma upp i tid för att komma med bussen in till stan för ett kärt återseende.
Klockan 10.20 rullade bussen in till satn. Bussen anlände 11.06 och då gick jag på en gång till tre´s butik inne i krämaren för att äntligen få ordning på mitt internet. jag förkladade felet och dom sa att dom skulle göra en uppdtaerníng av modemet, jag blev lovad att det skulle ta 20 minuter. Så jag gick omkring inne i krämaren och shoppade lite =-S. Jag borde inte få gå lös på stan med mitt bankkort i handen! Men efter 20 min kom jag tillbaka till tre och skulle hämta mitt modem, men det var tydligen så dåligt uppdaterat att det skulle taextra lång tid =-S. så jag gick omokring lite till innan jag kunde hämta ut det. efter det gjorde jag en liten tråkig upptäckt, nämligen att min nya favo-butik i Örebro, Tessie skulle lägga ner =-(
Men sen blev det så dags för att träffa Emeli som kommit upp från Hbg under helgen.
Vi hade bestämt att vi skulle träffas och äta någonstans. Jag trodde att hennes fästman Tomas (dom förlovade sig i somras) skulle följa med. Men så blev det inte, för han hade tydligen börjat gå på någon pulver-diet. Så jag fick Emeli helt för mig själv!
Vi gick till Kinamuren och åt buffé. Det var jätte gott och vi åt bägge tills var så mätta att vi knappt kunde gå..
Efter att vi suttit och pratat om gamla och nya saker mellan himmel och jord blev det ändå dags att skiljas åt. Men det var verkligen jätte kul att ses igen!

När vi skiljdes åt blev det dags för mig att ta mig hem och hämta bilen och åka ut till Hampe igen. Så nu sitter jag här med ett glas med rödvin (yes du läste rätt, rödvin;-) medan jag väntar på att maten ska bli klar så jag kan ta lilla cykeln upp till Moa och titta på film och mysa.

Stjärnfall

Jag blir lika fascinerad varje gång jag är på landet och är ute på med älsklingen en klar och mörk kväll över hur fantastik stjärnhimmelen är här ute! Jag kan knappt slita blicken från den! Allt är så stort, man kan inte förstå hur stort allt är... När man tittar på stjärnorna inne i stan tycker man att det ser stort ut, men då är det bara lite stjärnor man ser. Är man ute på landet och tittar på stjärnor ser man en oändlighet i vintergatan och allt där bortom! Jag önskar att alla skulle ha en möjlighet att få uppleva den! Folk som bor inne i städerna anar inte vilken känsla de går miste om! Känslan av att vara en del av något större, något enormt, något som vi egentligen inte kan förstå men är en del av i alla fall. Mystiken över allt oupptäckt som finns där ute är otrolig!

Idag var det något extra med stjärnhimmelen också. När jag gick och tittade upp mot himmelen precis innan jag kom in i skogen, var det något som lös upp. Ett långt streck sträckte sig över himmelen. Och alla vet väl att när man ser ett stjärnfall så får man önska sig något. Men ni kan bara gissa vad jag önskade mig, för säger jag det högt kommer min önskan inte gå i uppfyllelse om man ska tro myterna.

På resande fot

Morgonen började med dugga/KS i Diff och trans. Den gick väl sådär =-S. Som man brukar säga, bättre lycka nästa gång... Efter det blev det dags för duggan i Vektoranalys. Den gick däremot mycket bättre! En riktig fullträff! =-D Så om man summerar dagen så var det väl plus minus noll...
Efter den jätte super roliga dagen i skolan var det dags för att äntligen ta sig till centarlsatationen för att ta tåget hem till mitt Örebro som jag längtat så mycket efter de senaste veckorna!

På stationen gick jag till McDonalds och köpte mini morötter och en juice och satte mig sedan vid spåret där tåget skulle gå ifrån. När jag suttit där ett tag kommer det en "kvinna" och satte sig vid mig. Tyckte först att hon satte sig konstigt nära, men tänkte inte så mycket på det just då. När jag satt där tittade jag med jämna mellanrum efter tåget som skulle komma från samma riktning som kvinnan satt åt. Så när jag tittat upp ett par gånger, utbrast hon plötsligt "DU ÄR KANSKE HUNGRIG?!?! SKAFFA DIN EGEN MAT!!!". Jag tittade på henne som satt och åt ngt som liknade någon sorts fruktsallad och på mina morötter. Sen kände jag att jag inte ville ha något mer med henne att göra och tar mina saker och gick in och satte mig där inne i väntsalen i stället. Efter ungrfär 10 min gick jag ut mot spåret igen för att se om tåget kommit in. Och när jag kommer ut, vem sitter inte då vid den galna kvinnan på bänken? Om inte Ernst Kirchsteiger . Haha den satckaren, man såg på hela honom att han bara ville där ifrån, men den stackaren vågade inte resa sig upp och gå prektig som han är utan satt snällt och samtalade med henne. Jag lovar, det fanns någon som tyckte att tåget inte komma för tidigt denna gång iaf!

När jag sedan satt på ett jätte fullt tåg insåg jag att jag faktiskt har saknat delen att resa i mitt liv. Trots att jag ibland klagar om alla restider och sånt tycker jag att det är väldigt skönt att sitta och pendla. Det är alltid lika spännande att åka bort, eller hem. Det ligger alltid en sorts förväntan i lutfen. Och att sedan komma fram och först vara en i mängden, men sedan mötas upp av någon och bli en del av nånon/några andras liv igen. Det tycker jag är häftig känsla!

Torkad kiwi och Plugga tills jag blir galen!

Plugga, plugga, plugga. Det är allt som görs just nu... Jag behöver verkligen ha helg!

Som det låter så har jag varit i skolan från kl 08 till kl 20.30 idag. Det börjar bli jävligt segt, det var så mysigt i helgen då man kunde varva pluggandet med lite roliga saker i mellanåt. Men när man också går i skolan hinns det roliga inte riktigt med alla veckor =-S Denna vecka har varit en sådan.
Det är tur att man inte sitter själv och pluggar iaf, utan har bra kompisar som man kan sitta och kura tillsammans med =-)
Förlåt Johanna för att jag blev grinig och tjurig mot slutet idag, men det du vet att det inte var dig jag var tjurig emot. Det var bara alla kombinationer, med hela havet stormar ljudet, mag ont, energi tom, döds hungrig och john blund som varit hos mig lite tidigare än vad han borde. Som gjorde att jag tappade all motivation och tålamod. Tack i alla fall för att du stod ut med mig och tvingade mig att sitta kvar! Vi fick så grymt mycket gjort!!

Ps dagens lärdom, testa inte att äta torkad kiwi. Det var inte gott att äta och hade vidrig eftersmak!

Nu ska jag sova så jag orkar upp och skriva KS/dugga imon... Godnattpussar på ar alla

Tjejsnack?

Idag när jag stod själv vid den vanliga km långa kön till microsarna i Nymble och väntade både på att får värma min mat och att Johanna skulle komma flåsandes från sin kemi-frl, fick jag höra två personer som stod och paratade bakom mig. Samtalet var ett av dom gulligaste jag hört på länge där den ena var orolig över att inte hinna åka och träffa sin lunch-dejt. Och hur allt mellan dem var och hur det verklign skulle bli att få träffas. Det var också väldigt mycket prat om att dejten skulle åka bort över helgen och hur tråkit det var. Och självklart i ett sånt här samtal spekulerades det om känslor från bägge parternas håll... Det var ett så fint samtal och verkligen djup! Så djup som jag bara trodde att ett "Tjej-snack" kunde bli.
Men förvånade nog var det två killar som stod och diskuterade den enas eventuellt farmtida flickvän.
Hade jag haft en kille som har såna samtal med sina kompisar skulle jag aldrig släppa honom! Kanske är det för att jag bara van vid att ha känslokalla killar som varken visar speciellt mycket känslor och absolut inte kan prata känslor alls. Med någon!
Men detta samtal var iaf verkligen dagens höjdpunkt! Det ger hopp åt det manliga känet ;-)

Sweet dreams

Idag när klockan ringde trodde jag inte att det var sant!
Men det var inte den vanliga oviljan att gå upp som fick mig att tänka detta denna gång. Utan klockan ringde mitt i en helt underbar dröm. Jag önskar så att den blev till verklighet! Dock tror jag inte det. Men så länge det finns liv finns det hopp, eller vad är det man sägar...
Det var inte det att det hände jätte mycket i drömmen, men man kan väll säga att den tog upp det jag saknade igår kväll. Ett knä att krypa upp och känna sig liten i.
Jag vill tillbaka till drömmarnas värld. Allt var så lätt där!

Levande ljus och en kopp te

Nu sitter jag hemma i lägenheten med en kopp med "Lovers Dream" te framför mig, lyssnar på riktig mys musik och runt omkring mig i lägenheten lyser det levande ljus som tillsammans med sin milda vaniljarom och aromen från blå malva sprider ett lugn som ligger djup över min lilla boning. Allt som saknas nu är en bit mörk choklad och ett knä att krypa upp och somna i.

Först och sist

Nu sitter jag hemma efter en dag som innehållit en del. Men framförallt svar (allvaligt, jag måste köpa svarens bok!).
Imorse vaknade jag med en massa sorters svar på min telefon. Alla svar var väl kanske inte riktigt vad jag hade velat. Så nu står jag bla utan ngt att göra både fre och lör kväll. Så är det någon där ute som vill hitta på något så är det bara att du hör av dig! Jag är öppen för det mesta.
Dagen i sig har tillbringats i under taket i lokalerna på KTH. Skulle man få ställa dit en säng och flytta in skulle jag stå näst på tur. Det känns som att man är en av dom första som kommer dit och man är absolut en av dom sista som lämnar området. Men samtidigt, vad gör det? Det är inte som att jag har jätte mycket att göra när jag väl kommer hem.
Nu blir det lite webb Tv och mys tror jag. Tcker nog att man gjort sig förtjänt av det en dag som denna.

Tystnaden bruten

När klockan ringde i morse var tystnaden bruten igen på alla håll...
Dock tror jag att de bägge smsen som fanns på min mobil var till min nackdel eller om man nu ska säga så...
Så nu måste jag komma fram till ngt bra svar. Uch jag är bra på att svara till andra folk, men nu vet jag inte vad jag vill. Jag borde komma fram till det först =-S
Snälla ge mig ett svar på hur jag vill nu!

Drömmar som slås ner och krossas mot ett hårt betonggolv

Hmm jag hinner tydligen med ett till inlägg ikväll...
Jag summerade ju dagen som ganska bra. Men mycket kan hända på en halvtimme...
Nu kan jag lägga ännu en diss i listan tror jag...
Man brukar säga att en bild säger mer än tusen ord. Men det är inte riktigt sant längre i det samhälle och den värld vi lever i idag. Dock finns det fortfarande en sak som säger mer än vad ord kan säga och det är tystnad.

För mig är tystnad det värsta straffet man kan ge till en levande varelse. för i tystnaden följer det en massa obesvarade frågor som ligger ocg gror och blir större och större.
I den värld jag lever i just nu kan inget vara tystare än min telefon. Min telefon är en enda länken ut till livet som jag vill leva i. Men just nu är den också länken till klumpen i magen och smärtan i bröstet.

Varför ska jag känna såhär? Ska det vara så här varje höst? Detta blir ju trots allt tredje hösten i rad som mitt liv sakta faller ihop och blir till minnen jag inte vet om jag vill minnas och en stor klump i magen. En balans som rubbas, dominobrickor som sakta faller en efter en, ett hjärta med punkering och drömmar som slås ner och krossas mot ett hårt betonggolv.
Jag vill bara hem och sova och ha någon som kan ge mig en stor kram och ta hand om mig som om jag var 10 år och bekymmerslös igen.

Just nu väntar jag bara på vad som ska hända här näst, för frågan är inte när utan vad... Jag kan bara hoppas för allt i mitt liv att det värsta som kan hända inte händer än på ett långt tag!

Missing some one in her laundry room

Om dagen...

Dagen började lite små jobbigt med att jag försov mig =-S Jag och Johanna hade bestämt oss för att träffas en timme innan matten började. Men jag vaknade en timme senare än jag hade satt klockan. Så att sitta och plugga innan var bara att glömma... Men jag tänkte att om jag snabbar mig lite så kan vi kanske sitta och prata skit i 10 minuter innan det var dags att lägga benen på ryggen och bege sig till skolan. Som det för övrigt känns som att man bor i just nu =-S.

Och eftersom Johanna lockade med lite the om jag kom, hade jag ännu lite mer brottom ;-)

Så en kvart innan vi skulle gå står jag utanför Johannas port och ringer henne för att bli insläppt. Men i stället för en glad röst som säger "vänta jag kommer" möts jag av en väldigt morgonskrovlig röst som frågar vad klockan är, och sen med luet mer panik i rösten utroppar "jag har försovit mig!".

Så i stället för att komma in på en kopp the tar jag mig bort till skolan och tänker att jag kan sätta mig och titta igenom matten. Men när jag kommer fram till Q hittade jag Patricia och Sandra så jag blev sittande och pratade lite med dom innan matten satte igång.

Maten blev avklarad i Nymble innan det var dags att virra till det lite i vektoranalysen. Hehe under rasten där kom Kemal på ett nytt sätt att stretcha som säkert kommer slå igenom stort ;-) Hehe, vi kallar den nya geniala övningen för "Vad-sträckning vid bron vid Q". Som sagt kommer slå igenom inom kort! ;-) och eftersom Kemal inte har ngågon blogg ser jag det som mitt kall att sprida detta vidare ;-p

Efter att vi slutat hamnade jag och Madde i Q där vi satt med stora ploblem och försökte räkna termodynamik. Men 50% klarade uppgifter brukar vara godkännt va? =-S När vi satt där som bäst ch räknade nämde Madde att CLM hade premiär pub idag. Och då kom jag på att jag hade bokat tvättstuga. Så det blev att kasta ihop mina böcker och snabba mig hem om jag skulle hinna till tvättiden.
På vägen hem ringde Emeli, så vi bestämde lite om helgen. Ska bli så grymt roligt att träffa henne!!!

Väl hemma tog jag mig till affären där det blev en yoghurt och lite frukt (mjöklen var slut, som alltid). Sen var det att snabba sig ner för trapporna ner till tvättstugan. När jag satt där nere kände jag verkligen att det saknades någon som lovat mig att hjälpa mig att tvätta... Någon som sagt att denne ska sitta och underhålla mig sällskap medan tvätten går runt, runt, runt... Men inte ens ett svar idag har det varit... Ibland undrar jag hur svårt det kan vara? Men men. Thats Life eller ngt.

Nu ska jag nog alldeles straxt krypa ner i sängen och sova. Godnatt världen!

Godmorgon

Inget svar på svaret än. Men jag vet att det kommer...
Men jag vaknade med ett annat sms på min telefon, det finns faktiskt inget som är så mysigt som att ha ett godmorgon sms på sin mobil när man vaknar! Detta blir en bra dag tror jag.
Dock så försov jag mig i morse =-S jag hade bestämt med Johanna att vi skulle träffas en timme innan matten började. Men jag måst ha snozat en hel timme innan jag vaknade =-S
Men nu ska jag iväg till skolan iaf

Se U

Lite om allt

Så nu är jag hemma från skolan och har bättre tid att förklara allt och försöka reda ut allt som hänt de senaste dagarna...

Igår fick jag som kanske framgick i förra inlägget svar från TheAone, vilket känndes otroligt skönt! Det kändes på ett sätt som en seger, för alla sa till mig att han inte skulle svara. Men äntligen fick jag rätt... Jag visste att jag skulle ha det, för allt har varit så anurlunda denna gång mot de andra gångerna... Jag önskar bara att jag fick reda på vad som hände...
Jag fick ju som sagt ett svar, men jag vet inte riktigt hur jag ska tolka hans svar. Inte ens Johanna som ser det från ett helt annat sätt än mig vet vad smset riktigt vill säga. Så nu väntar jag på ett svar igen, men denna gång tror jag att det kan dröja lite längre... Men jag vet att jag kommer få ett, jag bara vet det. Jag vet hur han handlar med än någon annan utav alla i min bekantskapskrets som tror sig veta. Så nu är det bara att vänta.

Igår var som alla som läst gårdagens inlägg en ganska så dålig dag för mig... Men samtidigt var det en dag jag fick lära mig en del på också, jag vet vilka jag kan lita på och inte. Men det är alltid tråkit när man inser att det är någon man inte kan lite på. Mycket roligare när det är tvärt om...

I alla fall så kändes allt väldigt mycket bättre när TheAone hade svarat, allt kändes mycket lättare då!

Under gårdagen fick även Johanna lite kill problem, så för att trösta oss gick vi på bio på kvällen. Vi träffade hennes kompis som tagit hem en kille från Turkiet och en annan tjej som också gjort det. Vi träffade dom utanför Rigoletto för att hömta ut biljetterna till Inglorious Bastards. Efter det gick vi och satte oss på Wanes coffee bredvid. Där inne hamande vi i lite bråk eller kanske mer tjafs med dom som stod vid disken för att turkkillarna hade beställt toast utan skinka (då de är muslimer) och får in toast där dom bara hade plockat bort skinkan som legat på från början. Detta upptäckte killarna ganska snabbt och gick och klagade. Men de fick bara in en ny macka men hade betallat för två st och vi tyckte därför att de skulle få pengarna tillbaka för den ena. Och eftersom jag var lite på krigsyxan igår gick jag fram och försökte få pengarna tillbaka, men det tyckte inte expediterna var rätt. För dom påstod att dom hade informerat killarna att dom bara skulle plocka bort skinkan och tillaga dom sen, vilket dom inte hade. Men efter att jag stått och pratat med dom ett tag kom Johannas kompis fram och drog bort mig och sa att jag skulle skita i det...

Bion sen var väl lite sådär. Jag tyckte inte alls om den, då jag tyckte att den innehöll för mkt slakt och saknade djup. Men jag tror samtidigt att det är en film som man borde se eftersom jag tror att den kommer bli en klassiker då den är den enda i sin klass pga slutet där Hitler faktiskt blir skjuten till döds.
Men det är ingen film jag rekommenderar att man ska lägga pengar på.

Svar

Tänk vad ett svar kan göra!
Jag hade faktiskt gett upp hoppet på att få ett svar på hur och varför allt gått åt helvete. Men ibland blir man överraskad av folk! Och helt plötsligt kändes allt iaf lite lättare...
Jag vill tacka alla som ställer upp för mig och står ut med allt tjat från mig! Jag ska kanske börja lyssna mer er också. Hade jag gjort det från början hade det inte slutat så här...
Får ta allt lite utförligare efetr att jag kommit hem från skolan.

Jag ville iaf tacka alla!

En värld upp och ner

Jag fattar inte hur allt egentligen hänger ihop. Undrar om det kan bli för bra för att vara sant. Om man kan vara för glad. Jag tror nästan det, för varje gång som jag känner att jag börjar trivas med mig själv och mitt liv så är det alltid något som ska dyka upp.
Nu har verkligen livet lekt ett tag, och det har verkligen varit helt underbart. Så jag ska försöka se bakåt på som varit den senaste tiden nu när allt börjar falla ihop. För jag har verkligen mått bra den senaste tiden!

Jag trodde för tre månader sen att allt faktiskt hade tagit slut. Och för ca fyra veckor sen hade jag verkligen gått vidare och börjat se framåt igen, se nya möjligheter.
Men då som vanligt kom det en blixt från klar himmel och slog ner och skapade ett paradis i min annars redan fullt utblommade värld. Men nu har ljuset i blixten spridigt sig och tagit eld i allt som är och allt som en gång i tiden fanns.

Som sagt började min värld vändas upp och ner, det började redan i fredags. Men då fattade jag inte hur illa allt skulle bli. I fredags var jag bara besviken, det var det ända jag kände. Men nu har det slutat med att jag trasslat in mig det förflutna som jag trodde och hoppades på var borta. Att jag dessutom tror att jag har förlorat två vänner på köpet gör ju inte saken bättre... (iof vet jag inte hur pass bra vänner det var med tanke på deras sätt att uttrycka sig i det som är)
Det ända jag vill veta just nu är bara vad det som varit egentligen har med det som är. Men just nu känns det som att jag aldrig kommer få reda på det... Och det kanske är något som man får acceptera, men det hade ju hjälpt mig att bearbeta allt som är, allt som hänt och allt som ligger framför mig.
Jag önskar bara att jag kunde förstå vad och varför än en gång varför, allt gick så fel.

Jo, svaret fick ligger egentligen framför mig. Allt borde ha varit ganska uppenbart när allt började för två år sedan. Det var så längesen som jag träffade de personer som på något sätt skulle bli en stor del i mitt liv just nu. Jag vet egentligen inte om jag ångrar något, men jag skulle nog lyssna på min inre röst lite mer än vad jag gjorde både då och nu. Jag vill bara se det bra i folk. Vilket ibland kan vara till både min och andras fördel, men inte i detta fall. Eller i detta fall har det kanske varit en formel som bara gått åt ett håll... och det har inte varit till min fördel i det stora hela. Men jag har bestämt mig att försöka lita på mig själv så nu så jag bara ska leva i symbis med folk i min omgivning om jag ska orka bry mig om dom.

Om man nu i skutet ska summera känslorna som jag känner nu är det självklart besvikelse på alla sätt och vis, förvåning, ilska, rädsla och en stor, stor ångest som trycker över bröstet.

Ställ dig frågan varför?

Ibland, eller ganska ofta det senaste året har jag ställt mig frågan över varför?

VARFÖR man egentligen valde att lita på fel person? VARFÖR man valde att lägga sitt hjärta i någon annans händer? VARFÖR man egentligen orkar bry sig om folk som behandlar en som om man inte hade några känslor? VARFÖR är vissa så inställsamma? VARFÖR en del inte har någon moral i kroppen? VARFÖR man tar allt för hårt och personligt? Varför vill folk ta kontakt med mig? VARFÖR folk inte kan ta koncekvenser som dyker upp? VARFÖR man blir besviken? VARFÖR folk handlar först och tänker sen? VARFÖR man fortfarande blir förvånad? Och tillsist VARFÖR man inte bara kan lämna allt bakom sig och få gå vidare som en ny starkare person utan att det förflutna ska göra sig påmint varje gång man börjar må bra?

Nu är det dags igen tycker jag!

Nee nu är det dags att jag sätter igång här igen..
Det var ju ett tag sen sist och mycket har hunnit hänt. Det är väl det som har gjort att jag inte orkat lägga ut ngt här.
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja helt enkelt, liksom över allt annars också för den delen.
Det känns som att hela min värld är upp och ner. Och har varit det ett tag men mest på ett bra sätt tror jag... Allt har varit nästan lite för bra de senaste veckorna, men idag eller det började väl redan igår så var det slut på det hela. Men det är en annan storry som inte hör hemma i ett välkommen tillbaka inlägg :-)
Men nu är jag tillbaka igen och ska försöka vara lika flitig som i början ett tag nu =-)