Storhet

När jag skulle hem från Stenkulla bestämde jag mig för att ta en promenad. Det var en väldigt skön promenad. Det är något visst med att vara ute och gå på kvällen/natten. Tror att det måste vara den promenaden som jag tycker bäst om med att ha hund. Att man måste gå ut på kvällen.

Men när jag är här ute i stugan känner jag rädd på ett sätt som jag inte känner mig någon annanstans. Speciellt när det är mörkt. Jag tror att det är för att allt blir så stort eftersom mörkret ute på landet blir så tätt. Man blir så mycket ensammare där mitt ute i skogen på något sätt. Man vet att händer det något så kommer man inte bli hittad på ett bra tag, framförallt om man hamnar någonstans inne i skogen. Men samtidigt så är chansen att det händer något här ute minimalisk, men leker man med tanken blir man lite lätt hispig.