Jag har kommit på att jag skriver ganska mycket om folk på tunnelbanan. Men jag antar att dom farsinerar mig. Det finns verkligen alla typer av folk där samlade på en så liten plats. Många på tunnelbanan är väldigt öppna med sina liv också, för alla tänker "jag bryr mig inte vad dom tror om mig, jag kommer aldrig se dom igen iaf". Så man brukar få se och höra än det ena oc än det andra.
Idag var det en stackars kille som var precis som jag själv brukar känna mig på vissa föreläsningar tidigt på morgonen när man inte fått sovit så mycket på natten. Han satt verkligen och kämpade för att hålla sig vaken. Han försökte verkligen med allt! Först stoppade han i musik i öronen, men ögonlocken sjönk bara länre och längre ner iaf. Då testade han med att ta ur musiken, men det hjälpte inte det heller. då satt han ett tag och försökte hålla ögonen öppna med fingrarna ett tag. Men insåg att det var lite jobbigt så händerna sjönk ner i knät igen. Tillslut gick det inte längre och han somnade, för att sedan 10 min senare vakna med ett ryck innan han började om samma process igen ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar