Det är konstigt med människan, eller iaf med mig..
Jag är ganska bra på att "lära mig tycka om saker". Jag skapar gärna rutiner i sådant som jag inte tycker om från början. Ta bara exemplet med tea, för ett par år sedan tyckte jag inte om tea alls. Tyckte att det smakade beskt och konstigt. Men idag skulle jag typ inte klara en vanlig kväll hemma utan minst en stor mugg med lugnand tea!
Samma sak är det med att åka tåg. Tyckte inte alls om det i början. Men efter att ha mer eller mindre veckopendlat i straxt över 1,5 år så älskar jag det! Halva grejen med att komma hem till Örebro är att åka tåg. Jag vet inte vad det är, men på något sätt är det mysigt. Det är en tid som bara är min, min, min. En tid utan en massa måsten.
Kanske är det kanske inte så konstigt egentligen att jag tycker om att vara ute på resandefot. Detta eftersom att jag större delen av mitt liv har packat väskan nästan varje fredag för att ta mig ut till stugan över helgen. Så kanske är det så att jag måste packa min väska för att helgkänslan ska infinna sig?
En sak vet jag iaf, att det finns ett sug i mig varje gång det åker förbi ett tåg. Mitt huvud skriker att jag vill med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar