Så jag bestämde mig för att trotsa snön ännu en gång med en promenad tillsammans med min kamera.
Först hade jag bara tänkt mig att gå längs vägarna och ta kort på den underbart vita naturen som man sällan skodat i denna tid. Men när jag kom ner till vändplan till våran gata som gränsar till ängen kände jag mig nästan som en naturfotograf som trotsar de arktiska vidderna. Så jag drog åt byxorna runt skorna och gav mig ut i den midjehöga snön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar