Morgon samtal

Förvirring kan man kalla min morgon... Det var en såndär morgon som jag har ibland, när jag är lite för trött för att egentligen vara uppe.. Så jag gick omkring och plockade och flyttade, flyttade och plockade på saker fram och tillbaka. Vilket ledde till att jag missade tunnelbanan jag brukar ta. Så för att förvarna om att jag skulle bli sen, och försäkra mig om att Johanna vaknat ringde jag till henne när jag var påväg till tuben. Telefonsvararen gick igång på en gång och så började en röst prata. Grejen var bara den att det inte var Johannas röst, utan en manlig röst... Min första tanke var "någon har tagit Johannas nummer =S Hur ska jag nu få tag på henne!?!?" denna tanke hann jag ha ett bra tag innan jag insåg att det är Johan som pratar på andra sidan i luren. Först då börjar jag förstå att det inte alls är någon som kapat Johannas telefonnr utan att jag lyckats ringa till Johan INTE Johanna. Jag lade snabbt på, tacksam över att Johans telefon hade varit avstängd så jag slapp väcka honom kl 7 på morgonen och ringde upp Johanna ist (som förövrigt hade försovit sig hon med...)