måndag, november 22, 2010

Tunga farväl

Nu börjar man komma upp i den åldern då våra kära fyrbenta vänner börjar bli gamla, alldeles för gamla... De trofasta vänner som följt och stöttat oss genom livet. De har roat oss och låtit oss skratta åt deras konster, de har tröstat oss och låtit oss gråta i deras päls, de har lekt med oss, de har alltid funnits där och älskat oss genom hela sina liv. Man kan inte föreställa hur livet skulle vara utan dem! Men precis som allt annat så tar det alltid slut någon gång. Det är det ända säkra med livet, allt har ett slut på ett eller annat sätt. Men ingen kan ta ifrån oss alla de underbara minnen våra vänner lämnar efter oss!
I helgen fick en kompis säga farväl till sin tama tiger.
Alfons har verkligen satt sina spår i alla som vuxit upp med honom! Något kommer att saknas uppe i Stenkulla från och med du...

Inga kommentarer: