Idag var det svårt att lämna min lilla älskling... Usch den stackren förstår ju inte varför man måste åka, utan tycker bara att man överger henne. Extra svårt är det efter allt som varit under helgen. Jag hoppas att det inte blir ngt mer. Jag hade iaf hoppats på att hon kunde klara en sommar till. Jag lever på dom förhoppningarna än. Jag vet att det kanske är dumt, men någon måste ändå tro på henne! Mamma verkar tycka att man ska sätta in likande palliativ vård eller ngt redan nu. Men varför? Hon kanske inte äter så bra och har spytt två gånger under en vecka, men hon är hur pigg som helst i övrigt! Kanske har hon bara ätit ngt som hon inte borde? Hur som helst är hon som jag sa hur pigg och glad som helst annars! Hon har sprungit omkring och letat ekorrar hela helgen och när pappa kom hem igår mötte hon upp honom galopperande. Det känns inte som att det är ngn sjuk vove där... Jag hoppas inte det!
Jag vet ärligt talat inte vad jag skulle göra utan henne. Visst jag vet att den dagen kommer, men jag kan verkligen inte föreställa mig det framför mig även om jag försöker. Kan inte se att det inte kommer sitta ngn nedanför mig när jag tar fram osten eller kanske ännu bättre glassen.Det får inte ske än helt enkelt, det är bara så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar