Det blev en liten löparrunda för att fördriva kvällen.
Jag sprang samma sträcka som jag brukar här ute, med andra ord vägen bort till det gamla förfallna stenhuset för att vända och springa ner i skogen runt. 100 meter innan stigen går ner i skogen möter jag en kille i på max 25 år komma cyklandes på vägen i motsatt riktning mot mig. Han tittade lite konstigt på mig men jag tänkte att det kanske var för att jag nog är den ända i denna delen av landet som gick (eller sprang) i långa träningsbyxor och en tjock tjock långärmad tröja (jag frös innan jag gav mig ut och sprang) men tänkte inge mer på det.
Inne i skogen ökade jag farten och jag vet att jag tänkte "vad fan, jag springer som om jag vore jagad av djävulen själv". Men det var så skönt så jag saktade inte av.
Väl ute i sgogsbrynet stannade jag vid Puh-bron (ni som har varit här ute vet vad jag menar) och pustade ut efter spurten på ca 800 meter. Men kände mig ändå ganska pigg. När jag stått där i ca 30 sek hör jag hur det rasslar från stigen där ifrån jag kommit och ut fram kommer killen jag mötte på cykeln som var påväg åt andra hållet. Vad fan gjorde han i skogen efter mig på cykel?! Han måste alltså ha vänt sin cykel efter det att han passerat mig och följt efter mig ner i skogen. Du kan inte förstå hur lättade jag var att jag var ute ur skogen när han kom ikapp mig!!
Jag kan inte komma på någon annan förklaring till hur han hamnade på den stigen som han redan hade cyklat förbi, hade han velat ta en skogs tur med cykeln hade han inte åkt förbi den vägen ner, han hade heller inte valt den stigen att cykla på heller, då det är väldigt mkt rötter när man kommer ner mot vattnet. Jätte olustig var han!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar