Det våras ute i vår natur just nu. Solen skiner på oss något längre för var dag som går och värmer våra sinnen. Jag tror aldrig att jag har längtat så mycket efter solen som jag har gjort i slutet av denna vinter. Varje gång man vaknar av att solen tittar in mellan springorna mellan persiennerna och kittlar en i ögonen känns som en befrielse på något sätt. Den säger att det finns massor att se framemot bakom allt det mörka och vardagliga. Våren måste vara en av naturens vackraste tider. Då man får se hur en helt ny värld åter föds.
Krokusen tittar fram över en annars så bar och än så länge grå mark. Men om bara ngn månad så kommer det frodas även här!
En vår är inte en vår utan Tussilago!
Få saker är så livliga som vårbäcken!
Pimp-isen förvandlar sjön till en skön akvarellmålning
Men detta är dock inte alla vårtecken som jag har uppmärksammat i min närhet. Jag har även hört svanar som kommit farande från fjärranland och har med sig ännu mer värme.
Men det är inte allt som har med våren att göra som jag ser som positivt. När jag var ute och red på påskdagen träffade jag på min STORA STORA SKRÄCK =S. För vad var det som låg och solade sig vid foten av en hasselbuske om inte en liten svart HUGGORM =S
Så från och med nu ser jag ormar överallt. Allt kan förvandlas till en orm, ALLT! tappade skosnören, grenar, skuggor, minsta rörelse i det torra fjolårs gräset, överallt lurar der "ormar" Hur ska jag överleva denna vår/sommar. Jag måste snart uppsöka ngn terapeut. Jag har ju märkt att det inte direkt bli bättre med åren, utan snarare tvärt om =S
